Alla goda ting är tre
Vackerhet genom ett bilfönster
Internat
I may not look sick on the outside, but on the inside it's like my body is trying to kill me
Jag minns hur jag kände när jag tittade på filmen Häxorna i Eastwick när jag var ganska liten. Vad jag tänkte när de tre kvinnorna fick uppleva sina värsta fasor. Tänkte att det värsta för min del skulle vara smärtorna. Och precis så har jag fått det. När endometriossmärtorna (eller vad det nu är) nu är relativt vilande så sätter fibromyalgismärtorna igång med full kraft. Jag vaknar om nätterna av att smärtorna är på nivån var-god-skjut-mig, och att i det läget hämta något smärtstillande är en fysisk omöjlighet.
Jag kan inte annat än tänka; hur mycket smärta ska min kropp utsätta mig för och varför försöker den driva mig till fullständigt vansinne?
Blue eyes
I just can't get enough
Soliga höstdagar är bland det vackraste som finns.
How good it can be
Det bästa med att jobba hemifrån. Obegränsad tillgång till kattkel.
The beautiful one
Den vackra döden
Det finns inget som kattlycka
Crazy cat lady
På något vis väljer hon mig. Och hon går rakt in i hjärtat på mig. När jag får frågan så expanderar mitt hjärta omedelbart. Jag är längtan och tomhet på samma gång. När jag träffar henne igen går hon raka vägen fram till mig och lägger sig hos mig. Det finns ingenting annat än att hon följer med mig hem. Och sen är jag bara kärlek.
Wine red / red red wine
I don't wanna miss a thing
Höstträd är så vackra att jag glömmer bort att blinka. Vill inte missa en enda sekund av skönhet.
Because if you can't feel, what's the point?
Längtan bär mig framåt, uppåt. Får mig att smaka på lycka för en stund. Får ljuset att sippra in.
Det är fortfarande vackert, även om det är rått
When I grow up
Jag lyser fortfarande upp som ett barn när jag får sparka mig fram genom lövhögar.
Left me in the vacuum of my heart
but I won't cry for yesterday
there's an ordinary world
somehow I have to find
Flightless bird
Happy birthday to me
Höstpromenad
Det kommer aldrig gå över för mig
Jag går på bio för skrattets skull men i stället börjar saker i mig göra ont. Tårar samlas men jag släpper dem inte lösa förrän det är i sällskap av gapskratt. När jag går hem är jag ledsen. För kanske sörjer jag det jag inte har sörjt. Kanske sörjer jag att hjärtat inte har något förnuft. Att vissa känslor inte går över. Att andra känslor gör det. Att vissa saker inte känns längre. Att andra känns som igår.
Som en våg mot stranden, vem har sagt vart den fick gå?
Jag följer känslan och tar vägen genom en kyrkogård i höstskrud. Minns en höst för längesen då kyrkogårdsmarken var täckt av färgglada löv. Minns vackerheten, fridfullheten. Det matchar lugnet jag just då känner. För det blir en titthålsoperation.
Hör med hjärtat ditt, då ska du förstå
Du & jag, 12 år
Vit som snö
Den enda kärleken som känns pålitlig.
I thought you said maple leaves
The greatest love of all
Om kärlek fungerar som bränsle, näring, livskraft så kommer han aldrig dö. På torsdag har han levt vid min sida i tolv år.
Söndagsfrukost
A place for us to dream
Jag tycker om tiden då jag får omsluta kroppen med en kappa. Det känns liksom tryggt på något vis, trots att vinden blåser ändå in i märgen på mig. Vid åsynen av lövhögar längs trottoarkanten får jag alltid en impuls att skutta igenom dem så att löven börjar dansa i luften. En gång la jag mig ner på marken och gjorde en lövängel.
Det finns en tid för allting.
Nu befinner jag mig i en tid då jag plockar ur flera piercingar. Då jag inte färgar håret på fem månader and still counting. Då jag dansar nykter och byter vin mot vatten. Då vissa saker återintroduceras medan andra plockas bort. Då jag äntligen återfår koncentrationen till att se en hel film utan att tappa fokus. Då ljus börjar sippra in genom sprickorna.
Det är också en tid då jag väljer livet fullt ut.
Tapas & höstmys
Evolving
Cat lady
Att det har funnits en tid då jag klarade mig med enbart honom.
Katter är lycka
En riktigt bra dag kelar en med kattunge både i tjänsten och på fritiden.
Askan är den bästa jorden
Ljuset kommer in
October is my favorite color
Så länge vi skrattar är vi inte besegrade
Jag noterar att jag ofta skämtar i vilket sammanhang jag än befinner mig i. Och en kväll slår det mig hur lik jag är min pappa på det sättet. Farfar också, för den delen.
Och min omgivning förundras över hur jag kan vara på så glatt humör trots mina hälsoproblem och ofrivilliga svältande. Jag har inte reflekterat så mycket över det själv men jag tänker att det helt enkelt handlar om att överleva. För så länge vi skrattar är vi inte besegrade.
Varenda leende är en seger
Och kanske, kanske har det börjat vända igen.
