Gott Nytt År!
Det som drev oss fick oss att gnistra
2016 har på många sätt varit ett jobbigt år för mig men på lika många sätt har det varit fantastiskt. Året som inleddes med att väggen till slut kom på tok för nära efter att under lång tid funnits på nära håll. Året som min kropp kraschat på alla plan men också året då jag sprungit som snabbast, min första mil och mina första lopp. Jag har utmanat mig själv och gått långt utanför min comfort zone. Jag låter inte längre osäkerhet eller normer hindra mig från att göra det jag vill göra. Jag begränsas inte längre av rädsla utan en inre trygghet har tagit över och styr och jag flyter med. Det ligger mycket i att det är i motvind som draken reser sig.
I början av året kunde ingen livsgnista skymtas i mina ögon. Jag är så tacksam över att mina ögon ser annorlunda ut nu.
Lägg ditt hjärta i allt du gör
Jag älskar att Kent fortfarande kan få mig att falla handlöst för deras ord, deras toner. Att jag fortfarande hittar nya låtar att förälska mig i. Så jag lyssnar på repeat och liggdansar i sängen när tankar håller mig vaken i flera timmar.
"som alltid flyr jag till musiken
den enda plats där jag är jag
en plats med enkla, raka regler"
Mina blickar söker ljus
Hello love
Wasabicashewnötter. Så otroligt genialiskt och underbart.
Jag är född av stormen, jag ser fågeln som river upp världen
Inför 2017 vill jag säga till mig själv; din tid kommer.
Allt det vackra det jävliga vi gör
Stundtals kommer de. Mötena med andra människor som får mig att inse varför jag, trots allt, har valt det arbete jag har valt. Jag älskar att bli imponerad av unga människors kloka tankar och intellekt. Att se hur de lyckas vända trauman till styrkor. Att träffa en ung människa för första och troligtvis sista gången och trots det veta att samtalet kommer att avslutas med en kram. Att det är en ren självklarhet.
Listen with your heart
Hon är en stor dunboll av kärlek och att skaffa henne också var ett beslut som helt och hållet togs med hjärtat. Jag har inte ångrat det för en sekund.
A miracle
Snurra min jord igen
Det är minst sagt omtumlande när någonting som en väntat på väldigt länge men trott aldrig kommer att ske, faktiskt sker. Det är surrealistiskt. Jag är fortfarande inte helt övertygad om att det faktiskt hänt.
Kanske kommer det inte spela någon roll. Kanske kommer det göra det.
Vi är inte längre där
Jag tittar på dokumentären om Kent och slås återigen av hur djupt de berör mig. Varenda textrad går rakt in i hjärtat och ut genom ögonen. Ögonen tåras och huden reser sig.
"jag tänker på dig ofta
jag kan erkänna det nu"
Can't find entrance
Återförening med Larsen
På julafton bryter jag exakt tre månaders nykterhet genom att ta en julkonjak med pappi.
Could you be loved?
Varenda morgon kryper hon upp och lägger sig på min mage, med sitt ansikte nära mitt. Nog har jag kärlek i mitt liv.
God Jul!
Som en elektrisk chock genom skelettet
Jag har köpt klänning och bingolott. Jag är redo för lillejul.
Happy
Som att vara förälskad
Hon är helt underbar.
She will be loved
Det här med att vakna upp med två katter i stället för en vid sin sida. Jag älskar't.
Jag går inte isär när jag går med dig
Så jag och mammi går och ser Håkan Hellström live. Jag kan äntligen ge henne den upplevelsen och det är underbart att se hur exalterad hon är. Vi står långt fram, nära nära. Det känns som att det räcker att sträcka ut handen, så vidrör en honom. Och mitt i publikhavet står jag och tänker på skillnaden mellan att vara extrovert och introvert. Att vid sidan om mig står unga människor och dansar ut alla känslor, medan jag själv låter mina implodera på insidan i ren magi. Nästa gång blir det Ullevi. Jag ska ta henne även dit.
Julledigt
På tre dagar, varav en helgdag, arbetar jag 30 timmar när jag egentligen bör arbeta endast 16 timmar. Så att gå på julledighet känns mer än välförtjänt. Jag inleder den med ännu en skrattig after work och idag väntar tre timmars lycka under en Håkan Hellström-konsert med mammi. Hur tanterna ska orka stå upp under hela den tiden är en annan fråga.
Fjärde advent
Longing for lullabies
Två arbetsdagar kvar. Sen ska jag få andas och återhämta mig från denna intensiva höst.
Favorit i repris
Tio timmars sömn följt av pannkaksfrukost.
Om vi klarar oss undan ska jag falla på knä
"i dina sorgsna gröna ögon
fanns en längtan som kan döda vem som helst
vi föddes vid ett dansgolv
vår idé om lyx var nästan rituell
du håller mig som ingen annan
i en värld som är hopplös och sjuk"
Waiting for a star to fall
Just like heaven
Det glittrar
Jag har länge burit sorgen över jag och mina underbara kollegor från min föregående arbetsplats fick söka oss vidare och splittras upp. Idag hade vi julmys/personalaktivitet på min nuvarande arbetsplats och för första gången kunde jag på riktigt känna mig hemma. Här finns god stämning, glädje och fantastiskt roliga människor.
Jag vet inte, men jag tror att det är så här en känner när sorg lämnar hjärtat.
Facepalm
Det här med att gå in i dörrar med huvudet före, det händer på riktigt. Jag lyckades med detta konststycke igår morse så att min panna lyste i gult och rött.
Dancing in the street
Så jävla värt att efter en lång arbetsdag med polishandräckningar och fan och hans moster after worka på vatten tillsammans med en kollega och skratta till klockan elva på kvällen.
Nothing in my way
Jag bestämmer mig för "come what may" och att jag inte kommer att tillåta mig att vara stressad i förebyggande syfte. Under arbetsdagen skrattar jag mer än vad jag har gjort på länge.
Tredje advent
I wanna live like common people
Jag sjunger Singstar för det gör mig glad och när jag sjunger Keane håller jag inte igen ett enda dugg. Så drar hon ut mig på pubrunda och jag märker hur hon ger mig energi så att jag blir alldeles skrattig. Den här hösten har varit den allra djupaste uppgivenhet men jag tror att jag håller på att börja skina igen.
Running up that hill
Tralala lilla molntuss
Pannkaksfrukost
"Måste det då alltid vara så, att det som skapar en människas lycka också måste bli källan till all hennes olycka?"
.
Så. Jag har endometrios.
Det är bara ett skal
Imorgon är det dags för titthålsoperation. Jag stänger av från att tänka och känna någonting inför det. Vill inte väcka den sjukhusfobi som slumrar.
Andra advent
The most wonderful time of the year
Jag kommer på mig själv med att sakna en tid då jag fick vara lycklig åtminstone två-tre gånger om året.
Det årliga julbaket
Julmarknad på Tivoli
Inget underställ i världen kan hindra mig från att frysa men vackerhet värmer.
Första december
December finns för att en ska kunna överleva vintern.
