Jag njuter till fullo av de sista semesterdagarna och fortsätter känna lyckorus. Går till min healer för massage och hon mer eller mindre friskförklarar mig på alla plan; i min kropp finns inte längre några spår av stress, psykiskt lidande eller fibromyalgiknutor utan enbart fysisk träningsvärk och spändhet. Hon utbrister att jag fullkomligt lyser. Jag äter och dricker vad jag vill och jag inser att jag har hittat tillbaka till den jag en gång var; den som är levnadsglad och blir exalterad av småsaker och som känner en social rastlöshet ochork istället för social trötthet. Och samtidigt har jag kommit så långt på så många plan att jag inte känner igen den jag en gång var. Inga rädslor, inga hinder, inget inre mörker som förvillar. Jag bara är; grundad och alldeles trygg i mig själv. Framför allt; jag vet mitt eget värde.