Bara jag hör hennes stämma i korridoren, så blir jag på glatt humör. Hon kan få de mest vardagliga saker att låta hysteriskt roliga och får mig ofta att skratta så jag gråter. Vi svär lika mycket och när vi pratar med varandra, är det bred skånska som gäller. Igår skrattade vi oss halvt fördärvade åt just skånska. I morse kom hon in på mitt kontor, kramade om mig och sa "jag ska bara se så att min favorit är här". Vissa människor springer verkligen rakt in i hjärtat på en.