Jag sitter på balkongen med benen vilande på en stol när katten hoppar upp i knät och lägger sig på min mage medan han kelar med min vänsterhand snarare än att den kelar med honom. Jag förundras över ett djur kan få en att känna sig så älskad medan relationer till människor mest är komplicerade, osäkra och smärtsamma. Jag förundras också över hur lätt det är att själv älska tillbaka, att känna en helt orädd och bottenlös kärlek till någon iklädd päls och med betydligt lägre levnadslängd än jag själv.