När jag tänker tillbaka så inser jag att det är flera författare som har tagit mig med storm det senaste året.

 

Jonas Gardell tog mig med storm för en hel livstid sedan. Efter att ha läst hans ord började jag på allvar forma mina egna. 

 

För ett antal år sedan ramlade jag kär i Cecelia Ahern - författaren till PS Jag älskar dig. Jag minns hur jag grät över att boken var tvungen att ta slut och hur avundsjuk jag blev på hennes skrivförmåga. Till min stora glädje upptäckte jag häromdagen att hon nyligen skrivit en ny bok. Sedan idag står den i min bokhylla och väntar på mig.

 

Därefter måste det ha varit Stephenie Meyers Twilight-serie som slog omkull hela mitt inre. Jag sträckläste alla fyra böckerna på engelska både dag och natt. Levde helt i den världen istället för i verkligheten. Och det var precis vad jag behövde just då.

 

Några helt fantastiska trilogier som betades av under 2012 var Suzanne Collins The Hunger Games och Haruki Murakamis 1Q84.

 

Sedan föll jag för någonting som jag aldrig trodde att jag skulle falla för; nämligen deckarförfattare. Jag föll pladask för Åsa Larssons böcker och läste ut allihopa om Rebecka Martinsson med rekordfart, vilket samtidigt gjorde mig frustrerad. Att någonting så fantastiskt måste vara över så snabbt. Och just nu. Mons Kallentoft och hans karaktär Malin Fors i mitt hjärta. De böckerna gör någonting med mitt eget känsloliv och sätt att se världen som jag inte är van vid. Om alltför få sidor börjar jag på femte boken. Och den sjätte är på väg hem till mig alldeles snart. Tomheten som kommer att drabba mig när alla är utlästa, vill jag inte ens tänka på. Men; jag har ju Jonas Gardells andra del av Torka aldrig tårar utan handskar stående i bokhyllan också.