Att känna sig förminskad

Såhär:

Jag tycker att det är otroligt bra att tobaksförsäljare är noggranna med att kontrollera att deras konsumenter har åldern inne. Absolut.

Och:

Jag är väl medveten om att jag ser ut att vara yngre än vad jag är, med tanke på att jag blir påmind om detta dagligen.

Men:

Jag fyller freakin' 27 i år. 27. Så jag kan inte låta bli att bli förnärmad när folk kräver bevis för att jag passerat 18 år. Faktiskt. Ingen kritik mot att de sköter sina jobb som de ska, men det känns fanimig inte bra. Det har rentav börjat kännas en smula förnedrande. Men vad ska man göra?

Nyligen gjorde en tobaksförsäljare en freudiansk feltolkning och trodde att det som stod som mitt födelseår var 95 och inte 85. Jag tackar, ja. Jag vet inte vilket som var värst - att hon trodde att jag var 17 år eller det faktum att hon tänkte sälja tobak till mig trots detta. "För denna gången". Nåväl.

Kommentarer
Postat av: ida

I vintras fick jag inte köpa en lott, för jag hade inte med legitimation. Och jag undrar: det står "om du är under 25 så visa leg" alltså borde jag slippa det, eller så får de göra tydligare skyltar.

2012-03-14 @ 09:37:40

Tänk att det bara krävs ord:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Var finner jag dina ord?

Att andas genom ord:

Trackback
RSS 2.0