Ett långfinger åt döden


Förutom mossan och barrträden är ingenting ännu grönt. Solens sporadiska närvaro är det enda tecknet på att världen fortfarande är vid liv. Vinden får härja fritt för det finns inget motstånd. Mina ögon möter ljuset som hos en nyfödd. De är för vana vid mörkret nu och känner inte till någonting annat. Jag är i behov av en dag utan att frysa en enda gång. Jag är i behov av liv.

Kommentarer

Tänk att det bara krävs ord:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Var finner jag dina ord?

Att andas genom ord:

Trackback
RSS 2.0