Vi pratar om våren och en längtan dit. Under natten fäller himlen nya snöflingor och jag försöker blinka bort det vita täcket. Jag tyckte om att kunna se gräset där under, för det känns så längesen.

Dricker löste från alla andra årstider och lyssnar på det dom aldrig nämner. Försöker tolka mina drömmar men vet inte riktigt om jag vill. Känslor blir verkliga när man förstår dem, ser dem. Jag kan fortfarande våldgästas av mardrömmar från en annan tid som jag såg i vitögat, analyserade, bearbetade och lämnade bakom mig.

Planterar hjärtan på tråd och finner äntligen tid till att träna igen. När jag kommer hem sent om kvällarna blir jag välkomnad av en kelen katt som saknat mig.

Nu bär jag mest på förhoppningar kring en möjlighet som kan leda till en oerhört positiv förändring.