Jag ser tunneln i ljusets slut


Vår förvandlas till höst över en natt och min sinnesstämning faller i takt med hoppet om värme. Jag blir frustrerad över att förhoppningarna inte infrias på något sätt. Istället slås man på käften av det oväntade. Det här måste vara längsta vintern någonsin. Det är i alla fall så jag kommer att minnas den.

Kommentarer
Postat av: Gabbi

kan vi inte ses på en kaffe o cigg snart? vi bor ju praktiskt taget grannar

2011-04-13 @ 19:59:37

Tänk att det bara krävs ord:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Var finner jag dina ord?

Att andas genom ord:

Trackback
RSS 2.0