Fredag:

Anton har precis blivit farbror igen så vi träffar bebisen och det är så fascinerande att bara sitta och betrakta henne. Bebisar är verkligen magiska. Hans lillebror fyller år så vi åker och firar killen med bästa mottot: det är din förbannade skyldighet att vara glad. Jag ser England spela dåligt i VM och åker ut till fallskärmsklubben. Provar glutenfri öl och mår bra i kroppen, vilket gör mig så lycklig att jag inte vet vart jag ska göra av mig själv. Sover i husvagn och får för första gången bevittna fallskärmshoppares härliga dalande ner mot landning.

Idag:

Jag mår bra och lyckan är obeskrivlig. Psyket är en regnbåge som omges av fjärilar och rosa moln.

Och:

"- Jag är så glad att jag har dig
- Du är det bästa som har hänt mig"



Jag lägger fingrarna mot hans hals för att få smaka på hans puls. Min dunkar i magen, centrerar sig vid smärtan av ett väldigt litet glutenintag. Så idag är min andra dag som jag helt utesluter gluten och så ska det fortsätta. Om skillnaden är enorm efter en månad eller två ska jag ta tjuren vid hornen och återigen göra bland det värsta jag varit med om - utreda genom gastroskopi. Jag blir glad av att våga tänka tanken.


Livet är så underbart fantastiskt när man mår fysiskt bra och är glad. Och det går hand i hand. Jag älskar livet och jag älskar honom.