Just nu är världen så ofattbart vacker att det gör ont i hjärtat på mig eftersom jag inte kan fånga det på bild. Mentala fotografier är inte riktigt samma sak.

Vinden rörde knappt håret. Mest lungorna, gav mig ny luft.

Satte mig på en barstol med fönsterplast och drack min latte medan jag log åt Tranströmers formuleringar. Jag tyckte särskilt om när han kallade månen för albinosol.