Nu börjar jag bli misstänksam. Är Murphys lag inblandad i det hela?

När jag skulle lägga mig tillrätta på spikmattan, la jag all tyngd på ena armbågen, med förutsättningen att spikmattan inte skulle ligga där jag valde att sätta den. Det var den. Jag skar mig blodig och skrattade åt mig själv.

Nu steg jag nyss upp för att koka kaffe. I ren förvirring hällde jag yoghurt istället för mjölk i kaffet. Gudars, vad jag skrattade åt mig själv.

Med andra ord finns det en stor risk att jag trillar i kanalen idag när jag är inne i stan ;) Möjligtvis att jag nöjer mig med att gå in i en lyktstolpe. Och halkar omkull i den hala sluttningen inne på Resecentrum. Jag var ju trots allt så klantig som barn att jag nästan på allvar trodde att jag var otursföljd. Det var därför jag resonerade som så; alla vanliga dagar var otursdagar för mig. Då måste ju fredagen den 13:e rent logiskt innebära tur för mig. Jag prövade teorin och fick den bekräftad åtminstone vid ett tillfälle. Haha ;)

Nu ska jag försöka dricka mitt kaffe i lugn och ro.  Helst utan att börja hälla innan kopp nått munnen, så jag slipper spela ner hela mig ;)