Hjärtat öppnas och det får sina konsekvenser.

Det har blivit svårt att ignorera det som skaver. Jag kan inte längre rationalisera det utan måste känna det. Ångesten slår emot bröstkorgen och jag försöker blinka bort den samtidigt som det känns som att den ska nå sitt utlopp i form av en spya. Det finns för mycket utrymme till tankar och känslor på en morgonbuss.

Men förutom det, väljer jag att fokusera på de positiva konsekvenserna. Det som man får utlopp för på andra sätt än genom ord.


Och fågelflockarna formar så vackra mönster mot himlen.