Runaway

Slår nytt hastighetsrekord trots längre sträcka & stark motvind. Men det kändes dubbelt så långt.

Smoothiebowl

 

Breathe it all in, love it all out

 

Smilla 3 år

 
 

Freeze out

Det är i slutet av april och luften smakar som vinter.

I just can't get enough

 

Bubbel & cherry blossoms

 

King of the world

Målet att springa halvmilen under en halvtimme uppnåddes under årets andra löpartur. 

Karsten, for helvede

Att gå på humorshow och få träningsvärk i käkarna inom loppet av fem minuter. 

Hälsoboosts i vardagen

 

Magic

I två års tid har jag gått på regelbunden massage. Men det är först nu som hon faktiskt kan massera mig. På riktigt. Värken är liksom inte längre i vägen. Och jag vet inte riktigt vem som är mest exalterad över detta - jag eller min healer. 

Gosetuss

 

The wild rose

 

Shaping up

Årets första löparrunda. De lätta stegen. Kroppen som flyger fram. Springer halvmilen på min bästa tid någonsin. 

Gråskala

 
 

Tell me life is beautiful

 
Behov av dvd-läsare uppstår (och har egentligen funnits under en längre tid, men inte så påtagligt som nu).
Visst behov av PS3 har funnits i flera år på grund av kärlek till SingStar.
PS3 har dvd-läsare. 
PS3 inhandlas. 
En helt ny värld av SingStar öppnas för mig, där jag har helt andra möjligheter att välja vilka låtar jag vill sjunga. Jag vet inte längre vilka texter som jag faller mest för. Jag faller för alla. Jag faller överallt. 
Socialt behov reducerat till noll. 
 

Phenomena

 

Det ska kännas att det är fredag

 

Well, I don't need this shit

 
Det här med att bli utsatt för sexuella trakasserier. I tjänsten. Av en annan professionell. Det går inte riktigt att förbereda sig på, det är ingenting en förväntar sig. Hur mycket jag än är insatt i feministisk analys så förstår jag inte riktigt allvaret själv förrän när jag berättar för min chef och mina kollegor. Och deras stöd där och då är guld värt. Även om det bara är en vanlig dag i patriarkatet. 

Spring mot cancer

 
Plötsligt är jag anmäld till ännu ett femkilometerslopp. 
 

My sunshine

 

Mighty fine

 

Sun o'clock

Att träffa före detta kollegor på en utbildning. Att kunna sitta utomhus i solen och äta lunch. Att komma hem och kunna sitta på balkongen i några timmar iklädd endast shorts och linne. Sämre måndagar kan en ha. 

Det vackraste är på väg

 

Jag vill ha din ryggrad här, fäst den i mig

 
Hon lägger sig så nära hon kan. Och det gör hon helt rätt i. 

Sådant som förgyller

 
Vissa klienter gör djupare avtryck. Och det är fint när de kommer fram och kramar om en, på sina egna villkor. Säger det de behöver säga. Och det handlar inte om att jag som person ska få någon slags bekräftelse på att jag gjort någonting bra. Det handlar om att jag ska få veta att just de människorna har nått vissa framsteg, nått en förbättring. Och det gör de alldeles själva. Jag är bara en liten, liten del, som ger dem den lilla, lilla knuffen.

La belle époque

En lördag med vårätters i sällskap av underbara vänner. 
 
 
 
 

Taken by trees

 

Världen från ett tågfönster

 
Jag har saknat att se soluppgångar genom ett tågfönster. Att halvt tappa andan av hur vacker världen är när den precis håller på att vakna. En morgon spärras mina ögon upp när jag ser hur morgondimma breder ut sig som sockervadd på marken. Jag ser en orange sol stiga och lägga till rosa nyanser på den annars ljusblå himlen. Dessa stunder är jag fullständigt avslappnad. Så jag blir nästan lite irriterad när tåget redan är framme. 

My name is Geraldine, I'm your social worker

 
Jag älskar mitt jobb.
Och jag är jävligt bra på det.
 
Den känslan.
Att ha den igen.
Att känna så igen.
 
Guld. 

Alive again

 

Med oceanerna i mina ögon

 
"res dig efter varje smäll,
du har en ängel på din axel,
din tid kommer"

Simply the best

Det är fint, om än oväntat, att träffa människor från sin gamla arbetsplats/kommun som en träffat väldigt lite men som ändå saknar en. Och på ett nyöppnat ställe dricker en sitt livs godaste mojitos. 

Stig till toppen av världen

 
 

Higher and higher

Jag blir avtackad av mina gamla kollegor och får världens finaste present. Får höra att jag ser piggare ut.
 
Anledningen till att jag tittar ner på alla foton numera är för att jag än idag inte klarar av att se mina egna ögon. För det påminner för mycket om utmattningen och hur den påverkade mig, och framför allt om när jag såg döden i mina ögon. Det var så mycket värre än vad jag trodde. Men det negativa ska inte få plats, energi. Inte då, inte nu.
 

It's time

 
 

RSS 2.0