Jag blir avtackad av mina gamla kollegor och får världens finaste present. Får höra att jag ser piggare ut.

 

Anledningen till att jag tittar ner på alla foton numera är för att jag än idag inte klarar av att se mina egna ögon. För det påminner för mycket om utmattningen och hur den påverkade mig, och framför allt om när jag såg döden i mina ögon. Det var så mycket värre än vad jag trodde. Men det negativa ska inte få plats, energi. Inte då, inte nu.