Sara, kom ut ikväll!
Jag hittade nyss en dikt jag skrev när jag saknade Sara Sockervadd. Det fanns en period då vi inte delade varandras liv och då skrev jag såhär:
2004-10-26
om sommaren skriver jag ditt namn i sanden
om vintern stampar jag det i snön
om våren drar jag in dina friska andetag
om hösten brygger jag mitt te blott för dig
varenda år är ett minne av dig
varenda vind har passerat din kind
varenda stearinljus brinner av ditt syre
varenda klädesplagg bär din doft
och jag tapetserar med din själ
dekorerar med dina tankar
möblerar med dina känslor
så våra själar kan bli en igen
Varför skriver jag inte på det sättet längre?
Kommentarer
Postat av: Calle
Det undrar jag med. På detta sättet man är van att dinA ord svetsas samman på :)
Postat av: isaksson
fint söta!
Postat av: Caroline
Isaksson: Hehe, she has no idea :) Har fler dikter om henne, om jag minns rätt. Borde kanske visa henne dem nån dag :)
Trackback
