Så får jag återigen veta att situationer som tidigare skapat inre stress och hjärtklappning inte längre berör mig alls trots utebliven träning, näring, sömn och återhämtning. Mitt psyke är starkt och intakt trots fysiska obalanser. En inre styrka, som jag knappt vetat om, har växt ofantligt och utplånat tidigare rädslor. Trots den höga stressen är min hjärna alert och snabbtänkt och min tunga är lagom vass precis när det behövs. Men jag har också glömt både hur avkoppling känns och hur det uppnås. Och mina binjurar är trötta. Fast styrkan har nog alltid funnits där när andra behöver den.