Jag är på utbildning i Karlshamn i två dagar och återförenas med massor av människor som jag på olika sätt har arbetat ihop med förut. Jag har inga andra ord för det än att det känns som att komma hem efter en tid som stått stilla. Mina känslor lever alltid i ett slags vakuum och påverkas inte av tiden. 

 

Jag går över det välbekanta torget och slås av hur stort det är. Kramar om före detta medarbetare även där. Och bäst av allt; kvarterskatten Kungen äger fortfarande gatorna i centrum och kommer fram och hälsar när jag ropar.