Jag var bara halvvägs ner mot botten när jag trodde jag hade nått den
För fyra-fem år sedan ringde jag till sjukvårdsupplysningen utifrån de symptom jag hade då. Det var första gången som någon inom sjukvården pratade om endometrios med mig. Så jag vände mig till min dåvarande vårdcentrals barnmorske/kvinnomottagning och ville boka en tid för mina besvär. Jag blev helt nekad detta med motiveringen att en inte kan ha ont i livmodern, och att det helt enkelt måste ha varit tarmarna som jag hade ont i (vilket ju flera läkare talat om för mig att en inte heller kan ha ont i).
Needless to say så listade jag om mig.
Så nu. Min remiss för att utreda endometrios har skickats vidare till just den kliniken. Och troligtvis kommer de att göra sin egen bedömning kring huruvida behov av en sådan utredning finns.
Mitt hopp är släckt. Får jag inte hjälp denna gången så vill jag inte mer.
Kommentarer
Trackback