Tacksamhet

Jag går genom ett regn av blomblad. Små, ljusrosa blad lämnar sina träd med vinden och jag tänker att inget ögonblick kan vara vackrare än just detta. 
 
Så passerar jag syrénhäck efter syrénhäck och drar in alla dofter genom näsan. Det spritter i hela kroppen på mig så till den grad att jag vill dansa gatan fram. 
 
Min kropp är inte densamma längre. Jag har blivit så van vid att ha ont att det känns främmande att det inte gör ont när min massös trycker på mina triggerpunkter. Hon känner skillnaden, hon förstår, hon delar min exaltering. Och så magen. Som just nu är bättre än någonsin förut. 
 
Så det jag känner mest av just nu är tacksamhet.

Kommentarer

Tänk att det bara krävs ord:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Var finner jag dina ord?

Att andas genom ord:

Trackback
RSS 2.0