Mina sinnen blir allt oftare överstimulerade och mina kognitiva förmågor släcks ner igen. Sist var det i kombination med synbortfall, nu ringer det istället i öronen på mig. Så jag sätter mig ner och mediterar. Min värk går igång så jag går till massösen vars energi passar ihop med min. 

 

På min lediga kväll sjunger när jag diskar och dansar med katterna eftersom de är som plåster på mig. Jag är inte längre överstimulerad utan klarar av att lyssna på musik igen. Ramlar kär i både nya och gamla låtar. 

 

Magen blir lika dålig som innan så jag trappar upp dosen. Kanske är det därför jag tappar kontrollen över ögonlocken, kanske är det för att jag fortfarande inte kan sova. 

 

Men i det stora hela mår jag ändå bra. Fröken ensamvarg har numera ofantligt många fantastiska människor i sitt liv.