Den första handlade om hur det är att växa upp i utanförskap och hur en kan göra för att slå sig fram ändå.

 

Milad Mohammadi beskriver hur det är att vara invandrare i Sverige och att växa upp i utanförskap, både utifrån sitt eget perspektiv och utifrån sina föräldrars. Han förklarar att en som invandrare måste kvalitetssäkra sig själv för att få stanna kvar i landet. Många invandrare bränner sina pass av rädsla att bli hemskickade till det land de flydde ifrån. Milad beskriver också att det tar lång tid som invandrare att få ett arbete.

 

I skolan betraktades Milad som annorlunda. Han hamnade i ett utanförskap och lade skulden för detta på sig själv, vilket ledde till dåligt psykiskt mående. Till slut insåg han att han hade två val; antingen ge upp eller förändra. Han valde det sistnämnda och citerar Ghandi; ”du måste vara förändringen du vill se i världen”. Milad satte upp höga mål för sig själv och har idag lyckats nå dem. Han pratar om att en måste våga satsa långsiktigt på människor. Att skolans roll har förändrats i Sverige och att en endast mäter betyg, men att en måste fokusera på andra saker; som att stärka individerna och deras självkänsla och självförtroende så att de kan plocka fram sina resurser och använda dem för att bidra till ett bättre samhälle. Milad nämner bekymmer som diskriminering kontra privilegier, stigmatisering och segregation. Han framför att olikheterna är våra största möjligheter. Att en måste våga släppa på makten och inkludera andra människor. Att en måste satsa på mångfald.

 

Det Milad beskriver är sina och andras upplevelser av förtryck och diskriminering baserat på etnicitet. Han pratar också om att han på grund av sitt kön var privilegierad i förhållande till sin syster. Att hon som kvinna och invandrare har upplevt dubbelt förtryck. Att hon har fått kämpa dubbelt så hårt som honom. Att hans moder har fått kämpa dubbelt så hårt, och hans beundran för att hon gjort detta. Under föreläsningen hyllan han sin moder och uppmanar publiken att ge henne en applåd, som han spelar in i sin mobiltelefon och senare ska skicka henne. Stämningen var magisk. Det lät som att publiken var fyra gånger större än vad den faktiskt var och en värme lade sig över rummet. 

 

Morgan Alling är ett maskrosbarn. Han växte upp bland missbrukande människor innan han blev omhändertagen av sociala myndigheter. Han flyttade 11 gånger på 9 år mellan olika barnhem och familjehem men idag kan en inte utröna några spår av bitterhet hos honom för den uppväxt han haft. Morgan förklarar vikten av att inte bli bitter och beskriver flera skyddsfaktorer som bidrog till att han inte blev det. Han hade social kompetens och hade lätt för att anpassa sig eftersom han ville vara till lags, vilket var till hans fördel. Morgan tror att social kompetens är avgörande för hur barn som far illa klarar sig. Som barn var Morgan energisk och stökig också. Men han kom till en familj, vars efternamn han bär idag, där fadern i familjen såg möjligheterna istället för problemen hos Morgan, och lärde honom i sin tur att göra detsamma. 

 

 Något annat som bidrog till att Morgan utvecklades i positiv riktning istället för negativ var att han tidigt kunde acceptera sitt öde. Att han kunde vara stolt över sig själv och inte skämmas för sin situation. Annars är det så lätt att barn tar på sig skulden för negativa händelser. Genom att bli sedd och bekräftade kunde Morgan blomstra. Genom tillgång till både positiva och negativa förebilder hade han tillgång till motivation. På vägen fick han också perspektiv genom möten med andra människor och insåg att en inte lär sig av sina erfarenheter; en lär sig av att dra slutsatser av sina erfarenheter. 

 

 Vidare berättar Morgan om hans studier inom beteendevetenskap också bidragit till många insikter och gett honom redskap i vuxenlivet. Och jag tror, precis som honom, att kunskap om varför en fungerar som en gör, kan vara avgörande för hur en som vuxen hanterar sin barndom och den ryggsäck en fått med sig. Först när en har insikten, kunskapen och förståelsen kring varför en fungerar på ett visst sätt, besitter en makten att förändra det.