I fem år har jag haft en idé till en tatuering. Jag har haft en klar bild över hur jag har velat att den ska se ut, men den djupare meningen har fattats. Så det har fått vara en process. Symboliken i den har fått växa fram. De senaste två åren har den smugit sig fram till mig som en ren självklarhet. 

 

Jag har aldrig tillräckligt med ord för vad saker betyder för mig. Men kortvarianten är denna; det är okej att vara lojal mot sig själv. Det är okej att lämna, överge det som ändå inte kan växa.