Vi kan väl vänta tills imorgon

 
Så äntligen. Telefonen ringer med okänt uppringnings-ID. Jag stänger dörren till kontoret och stänger av radion. Gör mig redo. Men stannar i rörelsen, stelnar till av rädsla. Jag svarar inte. För vad väntar egentligen i andra änden? Det kan vara ett nederlag. Det kan också vara vad jag har längtat efter. Men då måste jag fatta ett livsomvälvande beslut. Oavsett vad som väntar, måste jag samla mig mentalt inför det. Så jag väntar. Väntar till i morgon. 

Kommentarer

Tänk att det bara krävs ord:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Var finner jag dina ord?

Att andas genom ord:

Trackback
RSS 2.0