Game of Thrones. Jag känner en sådan hatkärlek till denna ljuva, välgjorda, sadistiska serie eftersom den berör mitt känsloliv som ingen annan serie. I morse satt jag och sparkade med benen förtjust i soffan av ren triumf, för att sekunderna efter befinna mig i ett chocktillstånd utan dess like. Jag vill liksom stänga av hjärnan och glömma det jag sett. För att på kvällen återuppleva det genom att se avsnittet igen, och bli berörd nästan lika kraftigt. Denna serie bjuder nämligen inte på några lyckliga slut. Allt det som inte får hända, det händer, och gärna med rå brutalitet inblandat.