Idag är det ett år sedan jag hämtade hem Smilla. Hon pep hela bilresan och började spinna så fort hon kom in i min lägenhet. Sedan dess spenderar hon viss tid i min säng varenda natt och ofta vaknar jag med henne bredvid mig. Hon är en fantastiskt trevlig och social katt och också mycket bestämd och envis. Hon pratar precis lika mycket som Sesam, vilket jag fullkomligt älskar. Jag kan på riktigt åka hem tidigare när jag är iväg, enbart för att jag saknar henne. Ett år har gått och jag kan inte för mitt liv förstå att jag någonsin har haft en tillvaro utan henne. När jag kom hem i söndags kväll efter att ha varit iväg i ett dygn och några timmar, försökte hon krypa ut genom brevinkastet till mig. Exakt så söt är hon.