Denna dag, alltså. 

 

Den började med att jag tappade ett ägg rakt ner i köksgolvet (som egentligen skulle läggas i en gryta och kokas). Knäckta ägg har så oerhört mysig konsistent och är så fantastiskt lätta att torka upp. Oh ja. 

 

Sedan följde kaotisk tandborstning. Jag provar just nu en ny tandkräm på inrådan av en kollega och vän. En intressant faktor är att den är chockmörkblå. Så då är det roligt att, när en ska stänga av eltandborsten, istället slinter så att eltandborsten flyger runt i hela badrummet och efterlämnar sig mörkblåa stänk överallt. Woohoo.

 

Dessa missöden bekom mig dock inte just då och jag mediterade på morgontåget för att vara lugn och harmonisk hela dagen. HAHAHA.

 

För sedan, ja jävlar. 

 

Jag skulle iväg och genomföra barnsamtal. Inga konstigheter. Hade bokat tjänstebil i vanlig ordning. Inga konstigheter. Dock fanns en tjänstebil, som inte längre finns kvar hos oss, kvar i bokningssystemet. Och naturligtvis var det den jag hade bokat. Så jag fick ta en annan bil. Vårt senaste tillskott. Med alkolås. Jag förstod på en gång att jag inte skulle reda ut att blåsa på korrekt sätt. Och jag hade en tid att passa. För det första tog det mig fem minuter att lista ut hur denna märkliga cyberspace-nyckel skulle sättas in i tändningslåset. Därefter blåste jag mig halvt fördärvad under nästkommande tio minuter (som resulterade i en yrsel som höll i sig till efter lunch). Mätaren pep till så fort jag börjat blåsa och uppmanade mig att blåsa längre. Dubbla budskap, much? Hur ska jag kunna blåsa längre när jag inte får blåsa alls, moron? Jag vill inte veta hur mycket jag satt och svor för mig själv. Stressad och en smula svart i blicken fick jag kapitulera och undersöka om det möjligen fanns en annan bil som var ledig. Det fanns det. En bil i monstertruckstorlek

 

En sidestory till detta är att jag häromveckan, för första gången sedan jag började för tre år sedan, skrapade en tjänstebil (som förvisso var väldigt skrapad redan). Jag har aldrig tidigare haft problem med att parkera denna bil på sin plats (förutom den lilla detaljen att vårt garage överlag är överjävligt). Men det blev genast väldigt mycket svårare med en stor pelare i vägen på ena sidan, och en bil i monstertruckstorlek på andra, som upptar våldsamt mycket mer plats än den vanliga personbil som stått där tidigare. Så dagen kom då jag hamnade i en situation där jag stod inför valet; skrapa pelaren eller monstertrucken? Jag valde pelaren.

 

Och här var jag nu, och skulle köra den förbannade monstertrucken. I stressat och en smula förbannat tillstånd, och redan försenad. Jag är aldrig försenad, aldrig. Så jag begav mig, och kom fram till världens trängsta parkering. Hurra, praise the lord osv. Men jag fick en plats som gjorde att jag åtminstone hade en sida fri. Genomförde mitt samtal i rekordhastighet och skulle återvända till kontoret. Men monstertrucken var nu fint inbakad och hade inte längre någon sida fri. Såvida jag inte kände för att ge mig på att försöka köra över ett stort snöberg genom att trycka gasen i botten. Försökte frenetiskt backa ut utan att demolera alla bilar i min väg, men fick efter sisådär tio minuter ge upp. Ställde mig i parkeringsrutan igen och stängde av bilen. Konstaterade stilla att jag hade tre alternativ. Antingen fick jag ta en långpromenad tillbaka till kontoret så att någon av vaktmästarna fick hämta hem plåtdjävulen, ett annat alternativ var att sitta kvar här tills arbetsdagen var slut och alla andra skulle flytta på sina bilar ((vid denna tidpunkt var klockan ca 9:30), eller också fick jag ta några djupa andetag och prova en gång till innan jag skulle uppnå en sådan frustrationsnivå att jag skulle börja gråta en skvätt av ren ilska. 

 

Jag valde att först prova sista alternativet, och kom mirakulöst ut. (Men jag har klargjort för mina kollegor att jag under inga omständigheter tänker vara den som kör oss till och från morgondagens föreläsning ;))

 

Så var man sedan tillbaka på trygga kontoret och med planeringen låsa in sig där för dokumentation resten av dagen. Så vad mer kunde då gå fel denna fantastiska, sprudlande dag? Tja, att hela IT-nätet låg nere när jag kom tillbaka. Varför inte, liksom?

 

Inte för att jag någonsin köper trisslotter, men idag är sannerligen inte dagen då jag tänker börja.