Alltså, lyckan!

 

Det jag saknat mest i matväg sedan jag upptäckte spannmålsallergin, har varit wasabinötter (då tillverkarna envisas med att ha i vetemjöl). Eftersom jag är envis som synden och naivt hoppfull när jag verkligen vill något, går jag fortfarande och väntar på att de ska tillverka sådana utan vetemjöl och går således med jämna mellanrum och läser på innehållsförteckningen.

 

Close enough - idag hittade jag wasabiärtor som jag tål! Jag var inte långt ifrån att göra piruetter i kontorskorridoren, vill jag lova.