Jag övervägde och analyserade mina egna avsikter. Och så insåg jag att jag var inne på rätt spår av rätt anledning. Jag konstaterade vad det är jag behöver som får liv i glöden igen när livsgnistan nästan har slocknat. En utmaning som jag själv valt. Så jag tar mig nu an det som ingen annan ville ha. Och därför kände jag mig riktigt levande när jag gick hem. 

 

Kanske tar jag mig vatten över huvudet, kanske är det ren galenskap från min sida, men jag vet också att uttråkan leder mig till en snabbare undergång.