Kroppen har ju spelat mig en hel del spratt den senaste tiden. Det senaste är följande:

 

Många gånger om dagen får jag någon form av ögonattack, som innebär att jag plötsligt, från ingenstans, drabbas av helt extrem smärta i ögonen som gör att jag inte kan se, inte vet vart jag ska ta vägen samt får ögonen att rinna som ett vattenfall. Och efter en stund går det bara över. 

 

Det hela började i anslutning till att fibromyalgin för över en vecka sedan började ryta till ordentligt för första gången sedan begynnelsen. Till det har jag bara en enda kommentar: S C H A S !

 

I övrigt tänker jag inte uppmärksamma det som är dåligt.