Just nu finns det enbart lugn i mitt sinne. Jag tror att jag kan ha hittat till någon slags vardagsbalans. Jag sover fortfarande på tok för lite men på något sätt lyckas jag ta igen det genom power naps på tåget. Och rastlösheten har avtagit lite. All stress som jag har känt hela hösten börjar äntligen rinna av mig. 

 

Kanske är dessa känslor av balans och välbehag endast tillfälliga, men jag tänker i alla fall njuta av stunden.