Det känns bra att sätta sig i lugn och ro och betrakta året som gått. Jag har bara alltid så svårt att minnas. Och med en oerhört tung höst blir det extra svårt att minnas godbitarna. Men så poppar de upp och jag inser ju. Jag har fått njuta av en fin sommar för första gången på tre år. Det här är sommaren jag nog inte hade överlevt utan min nyinköpta fläkt. Tidigt på året kunde jag sitta ute på balkongen länge om kvällarna. I samband med det har jag läst så många otroligt bra böcker. Åsa Larsson, Mons Kallentoft, Hjorth & Rosenfeldt, Roslund & Hellström och såklart Torka aldrig tårar utan handskar. Mitt musikår blev inte som planerat när Siesta ställdes in, så jag har bara fått njuta av musik på avstånd. Å andra sidan var förra året ett fantastiskt konsertår. 

 

Jag har återigen hittat tillbaka till mig själv och växt mig starkare, även om jag periodvis, i symbios med kroppen, gått ner mig psykiskt. Jag hade glömt den där förlamande maktlösheten när man känner att man inte orkar, vill eller kan någonting utan att kunna förändra känslan genom att förändra tankarna. Det gör att jag idag känner mig extra tacksam över det lugn som bor inombords, även med det stressmoment som det innebär att ha jouren. Jag har fått den personliga utvecklingen i rullning igen och omvärderat så mycket att jag har svårigheter med att förstå tidigare val och mitt förflutna. Jag har alltid valt att se dåliga beslut som någonting att ta lärdom av, istället för att se det som någonting att ångra. Ibland måste man göra fel för att sedan kunna göra rätt. 

 

För varenda år har jag blivit lite hälsosammare. Förra året och förra igen la jag om kosten och fick många hälsoeffekter. I år fick jag spontant för mig att sluta röka med tanke på hur många cigaretter som faktiskt inte smakar gott. Och jag har länge varit medveten om att enda anledningen till att jag rökt om vardagar har varit för att få en paus i mitt arbete. Det har ändå blivit några stresscigaretter, semesterrökning och feströkning. Jag har fortfarande inte bestämt mig för hur jag ska ha det, men oavsett vilket så röker jag betydligt mindre. Även om jag blivit ännu hälsosammare, har min hälsa varit lika dålig i år som för fyra år sedan, av precis samma anledning som då. Stress. Jag lyckades med nöd och näppe rida ut stormen utan sjukskrivning och kort därpå kunde jag äntligen se ett ljus i tunneln, som nu kommer allt närmre. 

 

Jag har varit på solsemester för andra gången i mitt liv, och senast var för fjorton år sedan. Semestern kom vid precis rätt tillfälle och var otroligt välbehövlig, även om jag inte lyckades undfly den ångest och stress som redan slagit rot i mig. 

 

Jag har skaffat världens mysigaste katt, främst som sällskap till Sesam, med tanke på alla klagotjut hann gav ifrån sig över att vara ensam hemma minst 11 timmar per dygn. Han är numera åter en harmonisk katt och jag har sällskap oavsett vilket rum jag befinner mig i. Jag hade till och med Smilla-abstinens julhelgen, när jag var hemifrån i två dygn i sträck. True story. 

 

Nästa år ska jag försöka fokusera på att vara fylld med positiv energi. Och jag hoppas innerligt på regeringsskifte.