Bristen på motivation vs envisheten 0-1.

Ett annat sätt att lägga fram det är följande:

Äta glass i soffan eller träna.

Jag kan bara konstatera att jag är djävulskt envis. Eller också förenkla det hela ytterligare:

Få ont i magen eller må bra.

Jag var alltså inte ett dugg motiverad till att få ont i magen. Och helt plötsligt är jag inte ett dugg imponerad över mig själv längre.

Jag skulle då aldrig analysera sönder något. Aldrig.