I år har jag för första gången i mitt liv haft riktig semester (att jag fick betald semester gjorde inte saken sämre). Jag har nog aldrig uppskattat ledighet mer än denna sommar - när tiden komprimeras ihop och man försöker få så många roliga saker som möjligt gjorda. Min semester såg ut ungefär såhär:

Jag har...

...ätit löjligt mycket sushi

...upptäckt att jag tål Bacardi breezer och därmed druckit löjligt många sådana

...varit på min bästa väns möhippa och bröllop

...åkt karuseller på Liseberg

...roadtrip:at till Norrland i en cabriolet (och smurfat glas)

...fått uppleva kvällssolen i Norrland och det är bland det mest magiska någonsin

...hälsat på Idafin i Umeå

...hoppat fallskärm för första gången i mitt liv

...avnjutit mojitos på Bånken

...fått leka med världens sötaste tvillingar

...fått höra årets bästa låt Resten av ditt liv live på Tivolirock



Inte fy skam, alls. Så den där första arbetsveckan var det inte alls motiverande att lyda väckarklockan som tar ton vid 5.00 och bege sig till tåget. Men nu, nu älskar jag mitt jobb igen. Min annars svårstimulerade hjärna lyckas på något vis bli alldeles nöjd efter en arbetsdag. Och balansen mellan att få träffa människor och att få skriva är perfektion för mig.