Ännu en bok har blivit utläst på den bastuvarma balkongen. Och jag känner en sådan tomhet när jag vänt sista bladet. Det känns som ett slags avsked och övergången till verkligheten igen skapar förvirring. Verklighetsflykten är så rogivande i kontrast till den konstanta rastlöshet som annars bor inuti mig. Tänk att det bara krävs ord.