Jag ser tunneln i ljusets slut
Vår förvandlas till höst över en natt och min sinnesstämning faller i takt med hoppet om värme. Jag blir frustrerad över att förhoppningarna inte infrias på något sätt. Istället slås man på käften av det oväntade. Det här måste vara längsta vintern någonsin. Det är i alla fall så jag kommer att minnas den.
Kommentarer
Postat av: Gabbi
kan vi inte ses på en kaffe o cigg snart? vi bor ju praktiskt taget grannar
Trackback