Onsdag:

Alla pratar om att höja promillehalten i blodet för att fira ledighet så jag unnar mig ett glas vin, jag också.



Fredag:

Han och jag går och äter Rosegardens utsökta buffé. Jag skrattar åt hur sött han radar upp sina melonbitar och blir påmind om att friterad banan med vaniljglass är en av de absolut godaste efterrätterna. Och: det är de små detaljerna som får mig att skratta förtjust.

Vi går vidare till Biljardkompaniet för att möta upp Malin & co. Det var alltför längesen min famn fick smaka på hennes kramar och hon underhåller mig med sin nybörjarbiljard. Själv var jag mästare på att skjuta bort guldlägen. Jag hade glömt varför mina öron stormtrivdes på denna pub. Det är något vansinnigt vackert med att få lyssna på sina favoritlåtar på allmän plats. Vi sätter oss och pratar över lite öl innan sängen intas redan innan midnatt.





Lördag:

När jag närmar mig Hässleholm börjar det spritta i hela min kropp. Längtan efter Siesta! är mer än påtaglig och nu är det inte långt kvar. Sedan 2006 har det varit en av årets absoluta höjdpunkter och varenda år är jag lika spänd - kommer jag att kunna åka? Biljetten är skrynklig av allt regn men har torkat på mitt skrivbord. Enda utmaningen är kombinationen fibromyalgi och tält men jag ska se bob hund live igen och det betyder mer än allt annat.

Laxmiddag hos moster och lek med världens bästa tvillingar. Det slår mig vilken bra pappa min kusin kommer vara, som var världens bästa lekfarbror när jag själv var barn.