What's the point of doing anything if you never notice?






Tiden springer och jag med den. Jag pendlar mellan att arbeta och att vara flyttfågel. Spenderar första veckorna på fallskärmsklubben och sover i husvagn med värsta semesterkänslan samtidigt som jag är otroligt motiverad till att stiga upp för att kunna köra därifrån vid sju. Det blir inga längre stopp på hemmaplan. Och numera bor jag i en stuga i skogen vilket innebär att man, när man går ut på verandan tidigt på morgonen, får bevittna ett ätande rådjur. Det känns så mycket finare att köra från jobbet när man vet att ens kärlek väntar på en i en bostad som bara vi två tar del av. Ungefär såhär har det sett ut på sistone:



En lördag sätter jag mig på bussen till Malmö för att fira att Sara fyllt 25. Vi äter tacos, röker på balkongen och dricker vin innan vi styr stegen mot Debasers mysiga uteservering och fantastiskt goda hallonmojitos.






















En tisdag åker vi till Liseberg med jobbet. Jag gapskrattar mig igenom Kanonen så jag får torka glädjetårar efteråt. Sitter längst fram i Flumeride och blir genomblöt för att sedan åka Kanonen ännu en gång. Fina dag!

Onsdag eftermiddag spenderar vi på Skånes djurpark.








Och eftersom det nya uterummet har blivit färdigt har vi bjudit in till lite grillning:




Det finns faktiskt dem som blir ännu mer exalterade av att se Sesam än vad jag blir - världens sötaste tvillingar! Fotona finns dock på systemkameran.



















Jag provar att blanda en egen hallonmojito och sedan firar vi Suzas 25-årsdag:








Vi åt gott, sjöng snapsvisor, lekte lekar och avslutade kvällen på Bånkens uteservering.




I måndags gick jag och kärleken för att använda mitt presentkort på Modesto:




Resten av veckan har vi också ätit gott:





En kväll får jag skrattanfall ända från hjärtat åt ingenting och även om det känns fånigt så älskar jag de stunderna. Och det är så sött när han skrattar också, dels för att han inte förstår vad jag skrattar åt och dels för att han inte kan låta bli att smittas. Han sätter sig i hängstolen på verandan och jag sätter mig alltid i hans knä. Lyssnar på gräshoppor, tittar på hästarna i hagen och den rosaorangeröda solnedgången. Spelar Wii, slötittar på komediserier och somnar tätt intill varandra i en dubbelsäng på loftet. I en vecka till ska vi bo i hans lilla hus innan jag måste ha närmre till civilisationen igen. Om morgnarna kör jag en jättemysig serpentinskogsväg till jobbet och sparar flera mil och minuter jämfört med när jag körde från Tollarp.

I övrigt har vi i veckan varit på tre lägenhetsvisningar och den tredje bostaden gjorde mig blixtförälskad.
Så; såvitt vi vet får vi tillgång till världens mysigaste lägenhet den första december. Det är en längtan som kittlar fint i magen :)

Kommentarer
Postat av: Malin

Vad trist att ni inte sa något om att ni var i Malmö :(

2010-08-08 @ 10:53:12
Postat av: ida

jag fick ont i hjärtat, det känns som att jag är längre bort än på andra sidan världen. du ska ju bli sambo! jag är så glad för din skull, men så ledsen att inte vara en del av din vardag och få dela det med dig.

2010-08-09 @ 08:54:57

Tänk att det bara krävs ord:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Var finner jag dina ord?

Att andas genom ord:

Trackback
RSS 2.0