I Malmö har hösten försprång. Löven har redan börjat falla för att bilda färgglada, gula ringar runt trädstammarna. Jag bevittnade världen utanför genom ett bussfönster. Ett nyförälskat par fångade min uppmärksamhet. Det syntes på den osäkra handhållningen och det fysiska avståndet mellan dem. Sedan följde hon sitt hjärtas impuls och lutade sig närmre för att drunkna i hans famn med hans huvud ovanpå sitt. Så himla fint!

Sedan kvällspromenad i en vacker, död by med hörlurar i öronen. Bara jag och mörkret. Himlen var vacker trots molnen. Det blir en mysig känsla när de krackelerar. Jag tänkte på glaciärer som smälter.