Jag är jättevarm i hjärtat nu. Jag vill dela med mig av värmen. Krama någon så hårt att mina hjärtslag känns genom tröjorna.

Jag tror jag känner mig älskad. Det gör mig stirrig och glad på samma gång. Hjärtat hoppar hoppsasteg men försöker samtidigt rymma genom ryggen. Eller. Jag är fylld med så mycket kärlek att jag inte vet hur jag ska hantera det. Eller är det lycka? Eller både och?

Bredvid mig ligger min katt. Kramar jag honom nu, går han nog sönder så jag får nog låta bli. Får pussa honom lite lätt på huvudet så att han börjar spinna.

Och imorgon kommer jag äntligen kunna lyssna på den underbara låten på riktigt och inte bara i mitt huvud. Den här alltså: "...ändå kallar du mig pucko när jag undrar vad du ser hos en sån som miiiiiiiig..."

Då ska jag också visa hur min födelsedag såg ut.