Tidigare ikväll skrattade jag förtjust för mig själv när jag insåg komiken i att jag satt och tittade på en alienserie samtidigt som jag hade aluminiumfolie på huvudet. Det var nämligen hög tid att färga utväxten.

Och då fick jag ta tag i det ännu en gång.

Det är bara att inse. Hur mycket jag än vill passa i rött hår, så gör jag inte det. Hade jag haft rätt bleka nyans på huden istället för rosa toner som blir tomatfärgade i närvaro av rött, så hade det varit en annan sak.

Men let's face the facts:
jag är grisrosa.

Visserligen är det sällan något yttre attribut hos mig blir som jag vill, så det är bara att ge upp. Jag erkänner mig besegrad. Det röda har återigen fått bliva brunt. Så imorgon kommer jag antagligen se ut ungefär såhär igen: