Inom loppet av bara några dagar hann jag gå från lycklig till avtrubbad. Men det är ju så. Har du ingen speciell anledning att stiga upp om morgonen, så låter man gärna bli. Stannar i drömvärlden som jag emellanåt lyckas kontrollera. För när jag inte drömmer att folk ska slå ner mig och mina vänner, drömmer jag om blickar, kyssar och känslor. Om att ha någons andedräkt i nacken. I natt drömde jag att jag letade hus. Man får inte placera en sådan längtan hos mig.

Och så ler jag åt hur roligt slutseminariet faktiskt var. Två opponenter och två försvarare sitter mitt emot varandra. Jag är en av försvararna. Någon tystar publiken genom att säga "Silence!" Och jag kan inte låta bli. Måste viska "I kill you" till mina tre bordsgrannar. Så opponeringen började med ett fnissande. Det är skönt när allvaret mjuknar. Och att vara nervös över att man inte är nervös.

Imorgon ska jag nog vakna upp ur min dvala. Jag ska ju faktiskt få kela med bebisar, träffa roliga släktingar, få ta del av ett hyfsat stort urval alkohol, dansa och leka med min nya leksak (kameran). Och bäst av allt: färska ananasbitar doppade i ljus blockchoklad. Det måste vara ungefär ett år sedan jag smakade färsk ananas för första gången, på världens mysigaste plats. Kärleken var omedelbar.

Tankar klibbar fast.

Blink 182 - I miss you