Framåt kvällen tog jag mig in till staden för att köa på diverse ställen en hel kväll. Jag, Malin och hennes kompis Catte som också tog studenten, tänkte inta Banken och hade investerat i förköp och allt eftersom The Poodles skulle spela där. Men innan dess hann jag ner till Jönsa en runda för att gratulera hans lillebror. Jag blev snabbt informerad av hans mamma om att jag minsann inte fick åka in till stan - jag skulle stanna där. Hon är för go ;) I ett stort tält i trädgården hittade jag Sara, Tjombi och Jönsa. Sara verkade sansad, men de andra bägge hade lyckats supa ner ögonlocken en bra bit ;)

Till staden tog jag mig ändå och letade upp Malin. Jag tyckte att jag blev krossad i baren mellan Mando Diao och Placebo på Siesta. Det blev jag inte. Inte om man jämför med detta. Man fick betala ett högt pris för att gå ut och röka en cigarett. En enda. Som straff fick man köa in och denna kö utvecklades till galenskap när The Poodles avslutat sin spelning. Vid flera tillfällen var det omöjligt att röra en fena. Man fick stå och hoppas att revbenen skulle hålla. När jag inte kunde andas var det bara att konstatera att jag skulle kunna kvävas där utan att någon märkte någonting. Jag blev ihoptryckt med en kille som luktade kokosnöt. Han skyddade mig en smula mot all trängsel. Jag kände tacksamhet när jag väl kom in och fick se Malin igen eftersom vi skiljdes åt i kön. Väl inne hittade vi Marcus och hans polare. Han är alltid lika rolig och så fruktansvärt knäpp och klumpig att han får mig att känna mig normal. Suverän kille!

Men nästa gång Banken har en sådan konsert, tror jag att jag stannar hemma. För jag har fortfarande ont överallt sedan att ha blivit intryckt i en av grindarna av en hel stampede. Då var det bättre att åka nattbussen hem för att sedan sitta och dricka öl halva natten i roligt sällskap till en film som ingen tittade på.