Så var det dags för min Malin att ta studenten. Hela trapphuset var fullt med ballonger så jag stod och log för mig själv i hissen upp. Dels åt ballongerna, dels åt märkena mina solglasögon gjort på kinderna. Sedan fick jag krama om henne. Jag har aldrig riktigt köpt studentpresent till någon förut. Själv är jag inte förtjust i smycken men vet att det är sådant som gäller. Jag och mamma hade en diskussion kring det när jag skulle ta studenten:

Mamma: - Du måste välja ett halsband som du ska få i studentpresent!
Jag: - Men du vet att jag inte tycker om smycken, jag vill inte ha något halsband.
Mamma: - Jo, det måste du.

Bra argument, som alltid ;) Bara för att det är så det ska vara. Jag är motståndare till traditioner och rutiner. Lever hellre efter vilja och känsla.

I alla fall lyckades jag hitta något annorlunda och som tur är, blev hon jätteglad. Det är en ganska fantastisk känsla ändå - när man hittar någonting klockrent att ge bort och denne uppskattar det jättemycket. Det är helt klart mycket roligare att ge bort saker än att få.


Hennes betyg är något jag sent kommer glömma - vilken fröjd för ögat! Hon har sannerligen på papper hur otroligt bra hon är. Annars var det rödvin, marängswiss och Erik berättade om hur många han lyckades skrämma slag på genom att vara utklädd till Darth Vader på skattjakten. På väg till Banken köpte Piere och Malin var sin cigarr för att fira att de tagit studenten. Rätta takter - själv hade jag en cigarr i handen under hela champagnefrukosten. Sedan var det att spilla hälften av all öl man köpte över sig på ett trångt dansgolv.


I övrigt upptäckte jag att det fortfarande är otroligt förvirrande för åtminstone mig, att ha två nattbussar med nästan samma siffror vid samma tid och samma plats.



Lördagen fick en rolig start. Jag mötte upp Tjombi och Emil på Resecentrum och Emil skrek "Tjena Micke!". I vår värld heter nämligen precis alla Micke. Den blev ännu roligare när PelleOlle dök upp. Jag hade träffat honom på Banken kvällen innan och skrattade fortfarande åt hans dansstil. Så i slutet av kvällen gav jag någonting han kunde skratta åt - hela vägen från Sara och Tjombi gick jag och sa "Äh, håll käften!" på Lasse Kongo-vis.

Nåväl. Planen var att göra den årliga trippen till Sweden Rock och kolla läget. Så när Sara köpt kaffe på McDonalds, var vi på väg. Vi gick på marknad och hamnade sedan nere vid stranden där jag fick gunga gungbräda med Emil. Det är fantastiskt roligt att ha barn närvarande! Hanna och Robin träffade vi på en runda, men tyvärr inte Dag & co.


Sedan blev det dags att köra hem och hämta upp Jönsa, för att sedan gå på Tollarps lilla tivoli med Emil. Men naturligtvis åkte jag också karusell ;) Känslan jag får är bara så underbar, lättroad som jag är. Efter det var det dags att se Sverige få pisk av Danmark, och det var inte det minsta roligt.




Just nu arbetar jag fortfarande med att vakna upp ur dvalan jag har hamnat i. Det hjälpte lite att igår se Sverige göra 3 mål inom loppet av mindre än tio minuter.

Imorgon är det dags för student igen.