Utan mörker inga stjärnor
Igår när jag tittade på en tysk skräckfilm dubbad till emotionslös amerikanska, insåg jag en sak. Att de största och lyckligaste ögonblicken oftast har mycket slit, stress och press bakom sig. Något sådant high måste nästan föregås av samma mängd på minusskalan. Jag vet bara hur otroligt lättad jag känner mig stunden efter att jag har varit riktigt rädd. Hur jag växer när jag finner modet att trotsa en rädsla. Man blir av med någonting negativt och vinner därmed någonting positivt.
Det är väldigt mycket tråkigare när det är på andra hållet. När man erfarit något väldigt givande och underbart men belöningen blir ångest.
Nej jag känner ju inget under knät så lite av förklaringen kanske lgger där.
Det har jag aldrig reflekterat över att du skulle ha korta eller speciellt smala ben(för din kroppsbyggnad) fast de förvånar dig nog inte:) Egentligen borde jag snarare tänka på att mina fötter går väldigt mycket innåt för de är ju egentligen mer "onormalt" än att dem just är små:)
Jag har också väldigt svårt för fötter i allmänhet och det förvånade mig att du sa att du inte gillar fötter. Du har ju sagt att du inte gillar strumpor och därför(antar jag) går barfota när du kan. Fast steget från att acceptera sina och andras fötter kanske är längre än så(uppenbarligen)
Nu gav du två till exempel på att det är så bra att vi har varandra som vi har idag, du tycker att allt är fel hos dig och jag har ännu inte "hittat" några fel alls. Så plus och minus brukar bli noll:D
och att vi är så lika (jag är inte ensam) :)
Klart att det inte behöver men det låter logiskt.
Jag har inte heller problem med andras elle mina fötter bara jag slipper röra dem och andras främst och på tal om fötter, har du HELT blålila fötter nu efter att jag kört över/på dem massor med gånger i lördags?:/
Fotmassör blir jag aldrig usch...:/
Jag yrar inte de minsta, du snackar strunt, låt mig förklara:D...Du pratar om att du hittar massafel på dig och jag har inte hittat ett ända fel på dig. Alltså slår våra åsikter ut varandra:) (minus= de fel du tydligen ser, Plus=Att jag ännu inte sett/märkt några fel hos dig)
Man får vara som man är när man inte blev som man skulle(inte ville, för man kan knappats välja) Vem yrar nu.... va va va va :P
Det var ju inte jag som körde öve heller(De jag minns) utan det var ju när jag fick hjälp upp för trappan som han som stod bakom mig körde över din fot. Men nej jag ska inte tänka på de. Finns så mycket annat från den kvällan jag hellre minns;)
Jag SUUUUUGER på att försöka skriva snällt (eller så driver du bara med mig) menade ju att de fel du ser och att jag inte ser några slår ut varandra, alltså finns inga (eventuella) fel kvar:)
Det där sista är en fråga som jag ser från ett mer religiöst/spirituellt synsätt så det ska jag inte tråka ut dig med. Hade du inte varit den du är idag så hade inte vi haft den fina kontakt vi har idag och samma sak för mig, hade jag inte varit den jag är så hade vi inte heller haft den fina kontakt vi har idag.
Ja du hamnade lite dumt där, men bra att du höll upp dörren och hjälpte till, jag lägger all skuld på killarna som bar mig. Du ställde dig BAKOM dörren gången efter om jag inte minns fel:P
Nej klart jag inte har rätt att slå ut din åsikt, men jag kan ju lite försynt påvisa att jag TYCKER att du har fel. För MIN sanningen och i MIN verklighet har du inga fel, eller hur? blygt:)
Som jag sa i mitt inlägg när jag sa att jag var/är en good guy så är jag glad att jag är som jag är när jag ser hur vissa andra är. Självklart har jag också saker som jag önskar vore/blivit anorlunda. (inombords bör förtydligas med tanke på vad vi har pratat om)
Vetinte om du sett i min gästbok för några dagar sedan när Adnan(Edinas man) skrev att jag var en stor människa med ett stort hjärta(eller nått liknande) Han träffade mig under en kväll på en förfest hemma hos dem så jag undrar vad Edina dragit till med för saker om mig för inte skulle han kunna få den bilden om mig på en kväll.. om ens någonsin..Jag är ju bara lilla jag, inget märkvärdigt med mig alls
Jag tänkte att jag skulle kommentera att du råkade hamna bakom dörren på ett små ironiskt/skojande sätt såklart men det hade bara kännts/blivit fel(för mig) så jag lät bli.
Jag hade/kan inte klara av nu ens att visa mig för andra vänner även på kvällarna så som du och Tjombi gjorde. Hade de varit min flickvän så kanske.
Är din näsa sned
eller armen ur led
och din tå är gul och blå
lappen säger trasdockan
- Du är lika bra ändå
Fast trasiga
och knasiga!
Vi sjunger vår refräng
Lite trasiga
och knasiga!
Notera tån i sången;)
Jag kan ärligt inte säga att jag tycker jag är så speciell som vissa påstår, men å andra sidan ser du inte hur underbar du är heller;)
Ja jag fattar itne det heller. Jag hostar hela tiden och det gör skitont i lungorna :(. Men jag orkar itne sitta still, det liksom kliar i bena då :)
Nej jag menade att för ett åra sedan ungefär var allt som en dans på rosor. Och nu är det inte alls lika dant. Folk flyttar, blir upptagna, skaffar pojkvän osv. Så biland känns det lite ensamt om man tänker tillbaka på den tiden :).
Okej jo... Och sen känner jag att jag e trött ¨på alla dessa fester typ. jag vill göra nåt annat kul o galet.. kan vi inte bowla eller nåt någon gång med en massa öl? haha, då kommer jag förlora för jag prickar alltid rännorna :). Eller åka till malmö o spela laser dome aller nåt annat, så att det liksom inte bli samma sak hela tiden. Tycker att nåt annat skulle bli skit skoj