Jag ringde aldrig läkaren i veckan. Saknade mod och motivation. Kände mig psykiskt svag. Ska göra ett nytt försök nästa vecka. Min mamma uttryckte nyss sin oro:

"- Jag är rädd att du ska få reumatisk värk. Nu när man sett dig komma gående och sett hur ont du haft... usch"

Har haft så otroligt ont i kroppen de senaste veckorna. En kväll i veckan satt jag och sydde upp ett par byxor för hand (sucks to be dvärg och ha en icke samarbetsvillig symaskin) hade jag sådan värk i kroppen efteråt att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Bu. Så nu måste jag skärpa till mig och ta tag i detta. Sluta kontrolleras av rädsla.