När min katt vill gå in har han ett busenkelt sätt att visa det på - han kommer till mitt källarfönster och förmedlar det. Jag springer upp av glädje varenda gång eftersom det innebär mys och pussar. På sistone är det dock inte bara han som upptäckt mitt fönster. Grannkatterna brukar också titta förbi och hälsa. Alldeles nyss var Plingeling nr 2 här (Sesam är Plingeling nr 1 - på grund av pinglan i halsbandet). En natt blev jag dock väldigt snopen över att se Sesams ansikte i fönstret, när jag var bombsäker på att han låg i min soffa. Tittade i soffan - där låg han. Tittade i fönstret - där var en kopia. Sesam nr 2, helt enkelt. Min pappas möte med dubbelgångaren blev dock ännu mer ögonbrynslyftande. Han satt i vardagsrummet och ytterdörren var öppen. Sesam kom inspringande och började äta i köket. Helt plötsligt satt han i ingången till vardagsrummet så pappa började prata med honom. Förstod inte varför katten tycktes bli rädd och ryggade tillbaka för att till slut springa ut. Han undrade vad det tagit åt mesproppen. Tills han upptäckte att Sesam var kvar i köket så att det inte kunde ha varit han. Jodå, lillgossen har börjat bjuda hem sina polare! Han har också kommit underfund med konsten att klona, tycks det. I like it. I like it a lot. För katter är bland det bästa som existerar.

/KattCarro