Lämnade den sista syrgastuben bakom mig

Gud va jag skrattade igenkännade av att inte ta ställning utan se saker ichting ur olika perpektiv. Det är något jag absolut försöker göra i allra största möjliga mån.



Jag känner likadant ja men jag är ju övertygad om att det är min farmor. Jag har ju den tron så att säga, så JAG är övertygad om att det är din farfar, men som sagt jag accepterar din och alla andras syn på den saken. Jag pratar nästan aldrig om det och när jag pratar om det är det till 99% med någon som redan tror som jag.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen, skulle ALDRIG i mitt liv pracka på dig saker/tankar för då blir du ju inte Härliga Carro längre, den underbara tjej jag lärt att tycka så väldigt mycket om.

Nej jag tror inte heller ALLA dricker för att våga, men jag ville bara ge exempel på två olika typer, en som dricker för att våga och en som dricker för att ursäkta sitt beteende.

En väldigt privat/personlig fråga dyker upp hos mig när jag läser det du skriver, naturligtvis behöver du inte alls svara. Du säger att du inte kan reglera känslorna när du dricker. Att du lever ut dem (som jag tolkar det känslor du har alltid) fast du inte vågar/kan leva ut dem i nyktert tillstånd på grund av allt som hänt dig. Så långt är jag med och kan förstå/accetera, men min fråga är, JAG hade nog fått grym ångest om jag var dig av de dubbla budskap du öppenbarligen ger till vissa. Hur tacklar du det, förklarar(ursäktar) du inte din öppenhet genom att du faktiskt har druckit? Vi tänker/tycker ju inte lika i denna fråga, vilket bara är intressant. Du lever ut dessa känslor för att det för stunden (och inte minst för dig själv) känns bra? Inget fel i det absolut inte, men är det så, så delar vi inte samma åsikt just när det gäller det.



Ja det är nog så att du och de flesta andra är härdade av "spelet" mellan vad som händer på krogen och annars (och att det överhuvudtaget är någon skillnad) Det gör fruktansvärt ont att vara en bricka i en annans spel kan jag lova. Kommer aldrig glömma det som jag srev för ett tag sedan i bloggen om "Bara Johan". Så känns det alltid i dessa situationer, där de mesta som "hänt" (även om det inte är något jättespeciellt) är glömt dagen efter eller än värre att det ursäktas för att man var "för full". Ja som du säkert märker har detta gjort stora sår i min själ. Jag vet at jag inte kan ändra på andras beteende så det enda jag kan är att skydda mig själv. Jag har spelat med i det spelet för sista gången.



Nu är min analyslampa överhettad ska jag säga så nu tappade jag tråden...Men ja detta krogfenomen har satt ett djupt sår i mig